Pic by: Judith Scharnowski @ Pixabay.com

Retro: “Ett gif akt till utvandrare” 8/9 1884

Dagens retroklipp är från Sydsvenska Dagbladet, den 8 september 1884.

Australienbloggen publicerar från tid till tid gamla tidningsurklipp både från svenska och australiska digitaliserade pressarkiv, för att ge en historisk kontext till den svensk-australiska relationen.

Dagens klipp är från Sydsvenska Dagbladet, den 8 september 1884.

Ett gif akt till utvandrare

Från Australien hafva vi till införande erhållit nedanstående bref, daterat Goulburn, New South Wales, den 16 juli 1884.

Högädle herr redaktör! Genom skrifvelser från en industriförening i Stockholm adresserade till utgifvarne af de ledande tidningarne uti världens alla kanter äfvensom till alla nationers generalkonsuler, konsuler och vice konsuler anhålles hos bemälde auktoriteter om upplysningar, huruvida tillståndet uti deras respk. Verkningsorter är sådant, att det vore fördelaktigt för dåligt aflönade svenska arbetare, hantverkare, maskinister, ”biträden” och guvernanter att dit utvandra, och i så fall hvad löneförmåner de hade att förvänta.

Uti hvarje skrifvelse är inneslutet ett öppet bref från hr L. O. Smith, och båda skrivelserna cirkulera för närvarande fragmentsvis genom tidningspressen i de australiska kolonierna.

Hvarken varande redaktör, konsul eller något annat slags auktoritet tror jag mig likväl hafva skäl att, efter ett flerårigt vistande uti Australien, göra anspråk på någon erfarenhet uti omskrivna fråga. Från personer i Sverige, kända och okända, erhåller jag nästan månatligen förfrågningar av samma slag. Dettorde derföre vara en eller annan till gagn, förutom mig sjelf till besparing, om hr redaktören läte offentliggöra detta bref uti eder vidtspridda tidning, såvida utrymmet tillåter. På grund av min erfarenhet uti de fyra kolonierna New Zealand, New South Wales, Victoria och Queensland anser jag det välbetänkt för endast trenne slags personer att utvandra till Australien, nämligen:

1:o Daglönare, vanda vid hårdt arbete.

2:o Hantverkare och maskinister.

3:o Ingenjörer med språkkunskap.

Uti förut nämnda cirkulär heter det bland annat, att ”uti Sverige finnes ett stort antal unga skickliga män af olika branscher, som äro goda lingvister samt likaledes ett stortantal väl uppfostrade unga damer, som önska anställningar i egenskap av lärarinnor i språk, musik och andra fullkomligheter”.

Jag fruktar, att Sverige ej står ensamt i detta avseende, och att överallt, och jag kan intyga ej undantagande i de australiska kolonierna, finners ett oräkneligt antal unga män qualificerade att sitta på en hög stol vid en skrifpulpet och unga damer, som äro högeligen verserade, musikaliska och förfinade men ytterligen okunniga uti de simpla och praktiska ting, som äro nödvändiga för detta livets solida uppehälle.

De, som koma till Australien, finna snart, att de äro uti ett land, hvarest finnas endast arbetsbin och inga drönare.

Och om de hvarken ega ett handtverk eller skicklighet uti någon syssla och till på köpet äro ovana vid en dags arbete, så är deras lott vida sämre, än hvad är fallet med en förnöjsam kines, neger, kanaka eller irländare.

Mitt rådvill dem är: ”Stanna hemma och glöm ej det ordspråket, som säger, att borta kan vara barmen hemma är bäst.”

Jag har äran förblifva h. Herr redaktörens ödmj. tjenare.

Axel C. Hallbeck

Sharing is caring